När jag först hörde talas om att det skulle komma en ny Spider-Man så stod jag, som många andra fans, förvirrad och nyfiken. "Varför ska de göra en ny, när de precis avslutat trilogin?" Jo, svaret är enkelt, och beror helt enkelt på att den tvålfagre Tobey Maguire inte är någon Spider-Man och, den alltid lika trötta, Kirsten Dunst inte är någon M-J Watson.
Så vad gör man då när något går att pipsvängen? Jo för att citera Willem Dafoe, ur den första Spider-man-filmen som hade premiär för lite drygt tio år sedan, "Back to the drawing board!" En fullkomlig omstart var vad Marvel's Spider-man-avdelning behövde. Och resultatet? Jo...
Andrew Garfield gör inte bara en trovärdig och tårdrypande, utan också en hysteriskt rolig insats som Peter Parker och Spider-Man. Huvudet på spiken i all ära.
Emma Stone är förutom att vara sanslöst vacker, en otroligt duktig skådespelerska och imponerade verkligen på mig som Gwen Stacey, och jag tror att jag talar för de flesta av mina fanvänner när jag ber på bara knän om att få se henne i nästa film.
*uhum!* *hosthost* Ja...
Nivån på detaljrikedom som Marc Webb lyckats hålla när han regisserat The Amazing Spider-Man är inget mindre än otrolig, och det värmer mitt hjärta när jag nu sitter här och tänker över filmen, att jag verkligen har problem med att peka ut fel mellan film och serietidning.
Om ni inte var ett Spider-Man-fan innan, så är ni det efter den här. Väl spenderade pengar!
Peace!
